tisdag 8 juli 2008

Quos deus vult pérdere prius deméntat

Dem gud vill förinta gör han först vansinniga.

Ja, vi som inte sitter på banker, i butikskassor, på kontor, i grävmaskinen, i bussförarsätet eller i riksdagen kan ägna vår tid åt att fördjupa oss i gamla latinska klyschor för att ha något att dänga i huvudet på andra.

Vad jag egentligen tänkte skriva om var arbete och identifikation.

I den svenska kulturen är arbete och identifikation oerhört starkt sammanbundna. Dvs vi är de vi är främst genom det vi åstadkommer, inte genom det som är våra inre egenskaper. Svenskar presenterar sig nästan alltid med något i stil med: "Jag heter Olle och jag är elektriker." Att Olle kanske är 5-barnsfar, pingstvän, f.d alkoholist, SM-medaljör i karate och en kärleksfull far och make är mindre viktigt. Vad han ägnar åtta timmar av sin dag åt är det som i våra ögon ger honom det värde genom vilket vi ska avgöra hur vi ska förhålla oss till honom.

Men vad händer med alla dem (oss) som inte har ett jobb? Alla dem som haft ett i många år men förlorat det av en eller annan orsak. Alla dem som inte fått chansen att skaffa något för att de varit för unga och kanske saknat erfarenhet eller utbildning. Alla dem som haft otaliga jobb under sina liv och sitter på en veritabel guldgruva av erfarenhet och slutledningsförmåga men som anses för gamla.
Vad händer med dem vars identitet och existensberättigande ifrågasätts på grund av att de saknar arbete?
Jo, dessa människors egenvärde sjunker i samma takt som en gång Ericsson-aktien gjorde.

Och vad händer i förlängningen?
Det blir allt större skillnader mellan dem som har arbete och dem som inte har. Inte bara ekonomiskt och i levnadsstandard utan till syvende och sist i människovärdet.
Det som i länder som vårt sägs vara okränkbart.

Och vad händer med dem som inte har något kvar att förlora?
Den som inte längre har något att förlora drivs inte sällan mot desperata handlingar och träder kanske ofrivilligt över den ena kriminella tröskeln efter den andra.
"Desperate times call for desperate measures", det stämmer dessvärre även i Sverige år 2008.

Att ta från dem som inget har för inget gott med sig. Och att ta från dem som inget har för att ge till dem som redan har i överflöd föder hat och motsättningar. Hat och motsättningar som bland annat tar sig uttryck i att utsatta grupper strider sinsemellan.

Sverige, som alltid setts som ett hyvens land där man bryr sig om inte bara människor utan till och med djuren, har blivit ett land där man starkt kan ifrågasätta om de mänskliga rättigheterna verkligen efterlevs.

Artikel 22
Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

Artikel 23
1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.
2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.
3. Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.
4. Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

Artikel 24
Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet.

Artikel 25
1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.

Något är sannerligen ruttet i riket Sverige.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hej o hå !

jag har läst några av dina bloggar och finner dem överensstämma med mina uppfattningar i mycket.
Förut läste jag en "Kungs" bloggar ganska regelbundet, men kungen verkar ha avsomnat nu (?) men även den kungen tycks ha samma åsikter som vi. Frånsett att choklad inte tycks påverka dina åsikter lika mycket ?
Men att kommentera en okänd/ökänd kung är mer spännande än att kommentera en vanlig medmänniskas blogg. Fast det är å andra sidan lättare, då man ej behöver stå med huvudet ända nere vid marken medans man skriver.

Ha en bra dag: f.d. undersåte

Maria sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Maria sa...

Kan det vara min favoritriddare i rymden månne?...

Det du säger stödjer min teori om att vissa människor, jag själv- för det mesta- inräknad, har lättare för/roas mer av att ge sig in i debatter med humorns distans. Mer spännande kanhända, i så fall kanske för att just det tillåter debatten att ta ut svängarna åt vilket som helst håll.
Andra behöver fakta, verklighet och allvar. Jag tänkte testa även det, men jag lär förmodligen tröttna.

Och kungen kan synas ha avsomnat... men man vet aldrig när hon vaknar upp igen. Kanske när det visar sig att verkligheten blir för enahanda och miserabel.

En synnerligen bra dag och en lika bra sommar önskar den flydda konungskan sin f.d undersåte!